Känner du igen dig i någon av följande beskrivningar längre in i texten?
Ryttaren kan välja att förstärka hästens mod eller dess feghet.
Jag har sagt det förr, den perfekta distansen är inte det viktigaste vid banhoppning.
Du kan komma lite långt eller lite trångt bara hästen är förberedd på den distansen den får av ryttaren innan hindret. (Man brukar prata om en halv meters radie från den optimala avsprångspunkten, beroende på hinderhöjd och bredd)
Såklart kräver svår klass en högre precision än lätt klass.
Om du ser att avsprångspunkten blir lite längre från hindret än optimalt. Sitt inte bara där och vänta på vad som ska hända med en halvaktiverad galopp. Hästen kommer till slut hoppa "tomma" språng, som om den andades ut när den hoppar av och får spy lite över hindret.
Se istället till att ha en så bra galopp att du kan lita på kraften, framåtbjudningen och bärigheten i galoppen, hästen ska vara framför skänkeln, aktiv, du ska ha hästen på bettet, hitta dragläget på kopplingen, det spelar ingen roll vad man sätter för ord på det som tränare. Känslan är densamma!
Det är en konst att kunna lägga ut distansen på hinder utan att i längden göra hästens språng flacka eller tomma.
När du ser en för tight distans gäller detsamma. Dra inte bara i bettet som en handbroms, då blir ridningen "på och av"
Sträck upp dig, signalera med kroppspråket till hästen att ni kommer komma närmre än du önskat. Ta halvhalter, oranget ljus vid korsningen istället för rött, men framförallt understödj galoppen, aktivera och samla istället för att "plocka bort hästen från hindret. Ge eftergift när hästen hoppar av.
Ha en bra galopp, på riktigt. Från långt innan startlinjen.
Om hästen känns på och av under samma bana, rider du troligen på och av.
Understödj galoppen.
Om hästen plötsligt börjat kännas feg, red ut varför. Har den ont? Hovböld, inflamation någonstans, vrickning, sulöm?
Eller är du spänd och hästen känner det genom dina händer och armar eller genom en passiv galopp? Eller har du under en tid gett hästen otydliga instruktioner, velat fram och tillbaka och inte varit koncekvent?
Eller har ni rivit lite för mycket eller för hårt det sista? Har hästen fått klara sig själv en gång för mycket i ett tomt läge?
Om man har en väldigt känslig häst, eller om det har pågått länge, kanske man gör rätt i att backa ett steg för att bygga självförtroende igen.
Annars kanske man bara får ta sig i kragen och träna på att kunna korta och länga steglängden med hästen bibehållen i en aktiv och rund galopp och utan att få 600 kg i handen när hindret närmar sig.
Som sagt, distansen är inte viktigast men lämna inte hästen i sticket när beslutet fattas för sent eller felaktigt. Ta ansvar för vilken uppgift du sätter hästen inför. Hjälp hästen mellan hindren och han ska hjälpa dig över dom.
Detta tränade vi på igår på Brätte, dels genom uppvärmningen på bomövningen och sedan i anridningen på banhoppningen.
Vill du göra din häst till en modig tiger som älskar att hoppa? Vill ni bli ett vinnar team? Behöver du hjälp på vägen till nästa nivå?
Sofia Björserud, lic tränare,
1,50 hoppning. 0734040336 bjorserud@hotmail.com
Med Carmenzita i Frankrike -03, hon var liten och rädd om sig men hade ett hjärta som ett lejon pga samspelet som gjorde att vi litade på varandra. Hon kastade hjärtat över hindret och hoppade efter.
Att ha en "Elevated galopp" som J Hickey skulle sagt. (Bild av Isabella Ljungren med Magic Touch SB)
Copyright: Sofia Björserud