Lyckat event för Capall uf

Det blev en lyckad clinic med Helena Lundbäck. Vilket arrangemang av Capall uf, Emma Strand Lundgren, Lisa Wijkmark, Caroline Johansson och Johanna Thall.
Först tre grupper med hoppträningar innan clinicen på eftermiddagen, de hade ordnat med loppmarknad, café, sponsorer och utställare. Proffsigt! Alltihopa anordnades på min hemmaklubb, Vänersborgs RF. 

Med Quantos, Hela gänget i Capall uf och Helena Lundbäck

Det blev Quantos som fick följa med på clinicen, ett bra tillfälle att lära känna varandra mer. Britt, ägare och uppfödare var med, alltid lika trevligt. Helena var väldigt engagerad och la mycket vikt på framridningen och på att få hästarna lösgjorda. Hon visade med olika hästar på olika sätt att samla hästarna i galopp och var noga med att vi ryttare var följsamma och skilde på hjälperna från hand och skänkel. Skönt att få tid att jobba igenom hästarna innan man började hoppa. Det blir ju väldig skillnad när man rider ett pass på över två timmar mot när en träning ska ta 45-60 inte som varje dag men bra när man rider för en tränare bara vid ett tillfälle och skall få tid att gå igenom sitt sätt att arbeta. 

Sen började vi med travhoppning innan det blev banhoppning. Helena betonade flera gånger att hon inte tränar hästarna högt och att självförtroendet hos hästen var viktigast. Styrkan och tekniken behöver man ingen höjd för att träna på.
Quantos var väldigt sansad och lyhörd redan från början, han är en dröm att rida. Det tog några varv på volten innan vi fick till en, för mig, ny övning i galoppen att sitta men när vi förstod varandra var han direkt med på noterna. 

Några urklippta citat (inte ordagrant men med innehållet) ifrån dagen var -Det är bakdelen vi ska bry oss om på hopphästen, De finns de hästar som hoppar bra i både hög och låg form men bakbenen måste vara med. -När vi trimmar en hopphäst så måsten den alltid vara framme för skänkeln, aldrig bli så väntandes att den slutar driva framåt. -Använd hindren för att trimma hästarna. -Jag älskar framhoppningar som går i ett varv med fler ekipage i manegen, unghästar är rädda för att möta varandra i galopp, speciellt de vi har nu, som är högre i blod än förut. -Jag hoppar oftare bana än vad jag hoppar långa serier med mina hästar hemma. 

Hoppa kan Quantos, det är inget snack om saken, jag fick tipsen att fortsätta som jag tränat med honom och att inte samla honom i onödan mellan hindren och inte göra komplicerade hoppövningar med honom utan hålla det så enkelt som vi gör så att han inte hoppar högre över hindren än han behöver. 

Tack för en inspirerande träning Helena, alltid lika trevlig!

Lidköping RK Fredag

Loriot

Lidköping Fredag, Loriot och Samoa gick 1,30 A.0 +A:0 som uppvärmning inför Söndag. Loriot var på riktigt bra humör, efter att jag tagit av honom bakbenskydden på framhoppningen, jag fick sitta upp lite på alla distanser inne på banan för att han var så på hugget. Han satte en dubbel nolla och placerade sig på 7e plats av 89. Samoa var väldigt fin och var felfri i grunden hon letar verkligen hinder, i omhoppningen satsade hon på hindret rakt fram istället för kombinationen som stod lite till höger, så det blev ett missförstånd in på räcket, vi la en volt och hon var fin resten av rundan. Tråkigt när hon annars hoppade väl, men de är inga maskiner, och jag får bli mer uppmärksam på vart hon suger tag i hindren och ställa henne åt rätt håll tidigare.

Ponnys

Isabella ville att jag skulle skriva lite om gamla ponnyer jag haft och tiden kring dem.

Jag började rida på Skattegårdens ridskola när jag var 5 år. Jag vet inte hur mycket viktigt man lär sig i den åldern förutom balans och kroppsuppfattning. Men jag var såld på hästar och det gick helt enkelt inte att hålla mig borta från dom längre. Mina föräldrar har aldrig försökt få mig att börja rida, snarare tvärt om då.
Under lågstadietiden cyklade jag till ridskolan efter skolan flera dagar i veckan, även om jag inte hade lektion. Där lärde jag mig mycket, ägarna Bratell, tävlade själva och det var självklart och det enda alternativet att jag skulle bli hoppryttare. Jag kommer fortfarande ihåg Josefins ord eka över ridhuset -Sofia, vad skulle du göra på en hopptävling om du tappade stigbygeln under ritten, sakta av till skritt och ta den igen? Fortsätt galoppera och fånga den i farten!!
Jag gjorde allt, skurade badkar i hagarna, mockade, fick se på fölningar, putsa, kolla på hoppträningar, höja hinder, lägga om förband, allt som händer i ett stort stall. Ibland fick jag någon extra lektion på Lördagarna efter att ha lett ponnyer på nybörjar grupperna. Jag red in en shetlands hingst som ungdoms styrelsen ägde och vi hoppade så avancerat som det gick att få till på en liten privat ridskola med blandade hästar.
Men det viktigaste var tävlings instinkten och att lära sig att klara av även de klurigaste hästarna. Tack Bratell, för att jag fick vara så mycket hos er som barn, jag har massor med minnen och snälla ord från er och jag fick definitivt blodad tand.
Ridskolan las ner och vi flyttades över till en större ridskola, jag var 10 år och det var inte samma sak att gå där, jag saknade utmaning. Efter många turer när jag skulle fylla 11 år, så var mina föräldrar tvungna att låta mig få en ponny, åtminstone på foder.
Den första jag tillade över var Bokbackens Vinni, smäcker New Forest, 7 år, lite riden, i skogen. Hon bodde i en ladugård med ett Russ och några kor. De som kände henne när jag hade henne kommer ihåg henne. Svart, först liten och tanig men med en vilja av stål. Jag var så nära att inte klara av det, jag slog mig mycket första året, många skrapsår från grusvägar och blåmärken från att bli fastklämd i boxen. Jag tog mina sparade pengar som jag skulle ha till ett framtida körkort och köpte henne.
Sen var vi bästa vänner, hon var ruskigt envis men jag var värre. Hon var inte riktigt byggd för att klara allt som jag ville men det gick ändå. Hon fick lära sig de snävaste omhoppningssvängar, galopp piruetter, byten. Efter alla år av slit så vann vi Msv B, gick vi upp till Msv A, kvalade till Ponny SM. Då tog jag ner henne till LA, vann åtta starter på raken och sålde henne. Jag hade vuxit ur henne och ville inte ställa henne inför SM som antagligen var mer än hon skulle räcka till för.
Jag kommer ihåg att hästfolk runt mig undrade vad jag gjorde, jag var 14 år och sålde henne innan SM. - Ska du inte passa på att rida SM, du kanske aldrig mer kvalar dit? Jag förstod inte vad de pratade om, jag skulle ju göra om det igen med någon annan häst. Var jag naiv, eller målinriktad? Jag lyssnade aldrig på någon annan än mig själv och sen min tränare och föräldrar, men jag fattade besluten själv. Man kan få så mycket goda råd att det räcker och blir över. Jag kommer ihåg många av dem än, de gjorde att jag blev mer taggad, jag skulle visa vad jag ville bli. Ett tråkigt sätt att motiveras på, så onödigt, det som sårade blev till drivkraft. Det tog ända tills jag började läsa idrottspsykologi att förstå det. Nu drivs jag av andra krafter, andra har sina mål, jag har mina.
Då, hade jag redan en D- ponny som lappade över från C-ponny. Jag hade Vinni i över tre år, tills jag var 14 år.
Det var inte roligt att sälja sin bästa vän, innan hon skulle besiktigas tog jag ett tungt avsked och åkte till Kungsbacka till försäljningsstallet där jag under de närmsta åren efter det lärde mig så mycket om unghästutbildning, det var min första sommar som jag följde med till Falsterbo och jag var med som andra tävlingsgroom.

Levita och Carizma

Levita för några år sedan här på Björnsgården.

Levita -98 e. Levantos II, u. Isomera - Stanford - Urbino. Tillhör stostam 44. Uppf. Erling Ericson
Levita stod här för träning och tävling. Jag tyckte verkligen om henne, snabb och vändbar och spänstig över hindren, mycket scoop. Dåvarande ägarna Carlgunnar och Annette Hermansson lät betäcka henne efter att jag tävlat med henne, och det resulterade i Carizma e. Cabachon som bor här nu och som jag är delägare i med uppfödarna.
Levita hade en dotter innan, CaraMia även den var det Annette och Carlgunnar som fött upp. Ett sto e. Cardento, som gick finalen i Falsterbo i somras med Maria Ingvarsson.

Levita med Carizma som föl

Söta Carizma!

Det finns fler bilder på Carizma i bloggen, som 2 och 3 åring.

Cabachon, då för Norge nu för Ukraina.

Cabachon e. Casall - Concerto II - Joost

Avundsjuka hästar i stallet

Skulle ta kort på Elin och Zini men någon blev väldigt avundsjuk..

Sådär ja..

Det fungerade.. De är faktiskt avundsjuka på varandra och vill ha uppmärksamheten för sig själva.

Zini och Nino tävlade i Falbygden i Söndags. Varsin 1,10 avd B. Och felfria bägge två. De får vänta lite till med att debutera 1,20. 

Capall uf

Fick förfrågan för ett tag sedanatt rida på clinicen på Capall uf event. Så nu är bara frågan vilken av hästarna som ska få vara med. Träningarna börjar med första gruppen kl 10.00 och clinicen jag rider i börjar kl 16.00. Mer info hittar du här: https://m.facebook.com/capallhorseevent

The Man, the Myth, the Legend, Morris

Kanske har ni sett några av dessa bilder på fb eller instagram? Men vet ni vem George Morris är? USAs lagledare i Hoppning, fram till 2013. Själv framgångsrik ryttare och han har tränat otaliga ryttare till OS. Han är hård, vulgär och präglar ryttarnas stil i Usa. 

Det finns så många citat från honom, alla plockade ur sitt sammanhang. Han har den Amerikanska andan om att hårt arbete kan leda till att nå drömmen. men också om att den vägen han leder är den enda vägen, i stort sett. Jag har några av hans böcker i bokhyllan sedan länge.  Det första jag kommer att tänka på är bilderna i dem, de jag kollade på innan jag förstod resten av innehållet. Han jämför de olika ridstilarna i världen, intressant men återigen lyser den amerikanska andan igenom, det går inte att skriva boken utan att slå sig några gånger om bröstet liksom Tarzan. Men det kommer man undan med efter all framgång och alla år i sadeln, all rutin, all kunskap.

G. H. Morris är rakt på, han har ett vinnande koncept, han vet vad han pratar om och det är kul att läsa alla citat både de bra och de lite mer tveksamma. Om jag minns rätt så skrev Lasse P förorden till den första svenska utgåvan av en av hans böcker och jag tror att Lasse liksom många andra tränare i Europa har hämtat en hel del av Morris (häftstift i sadeln?). Hans böcker är väl värda att läsa.

Vill du redan nu läsa mer så kolla in denna bloggen: http://eventingnation.com/home/george-morris-the-man-the-myth-the-legend/ 

16" Sadel

5-åringarna måste växa nu, de är så trötta. Direkt det är morgon mockat så faller hästarna ner och tar en tupplur igen, hästar sover fem timmar per dygn, yeah right ;)  

På Söndag får de ta sig samman för då ska de tävla. 

Idag har jag tränat först Rickard, sedan Frida. Ridit ett gäng, hoppat Samoa. Jag har sålt en sadel idag också. En 16" Prestige sadel. 

De som var här och köpte den kände igen mig (eller mitt namn).

-Jag tror du har varit på ridläger hos oss? -Ja, det kan nog stämma, för 19 år sedan!

Minns du det Sara Larsson? Det var Jessica som var här.
Kul, det var tider det! Första somrarna var jag där utan egen ponny, red på deras Flingan, Sara på Nellie och Andreas på den lilla vita ponnyn. Det var där vi lärde känna Rebecka och Erika mfl.
Red barbacka till havet. Tältade i hästhagen och läste spökhistorier. Jag var där ganska mycket, eftersom jag inte trivdes på fritids och lyckades förhandla med mina föräldrar. Vi gissade att ponnyerna var en kategori högre än de var, de såg så stora ut. 

De sneglade på hästarna i stallet idag och undrade vad det var för hästar. Bara hopphästar, halvblod. De undrade varför jag sålde en 16" sadel. Svaret stod i stallgången, Nino! Han var så kort förut att han inte fick plats med en längre sadel, han har precis vuxit i 17". 

Det finns några hästar där ute som inte har plats för den sadel de har på ryggen, samma sak om sadeln är rakare än hästen. De kanske fungerar men det hämmar rörelsen från höfterna eller från skulderbladen. Ryggens tillväxtzoner sluts senare än benens. Jag kan egentligen rida i en 16" men jag har ganska långa lårben (för min längd) och skänkelläget blir fel, jag skjuter mig själv bakåt. 

Loriot

Löshoppning imorgon för de yngsta!

Träningar hemma

Träningar hemma på ridbanan efter lunch idag. 

Elin dök upp lagom till lunch med Indisk mat, som den räddare i nöden hon alltid är. Så jag hoppade klart Ebba och tog lunch. På schemat idag stod det, träningar hemma på ridbanan efter lunchen. Emma var här med sin Chille och Isabella stod bakom kameran, tack för bilderna. 

Egentligen tränade vi mest markarbete, lösgörande, och mycket inverkans ridning. Det hänger ju mycket i hop med hoppningen, eftersom man ändå ska ta sig mellan hindren och inte bara över :)

Chille och Loriot är inte helt olika i exteriör och sättet att röra sig vilket gör det enklare att snabbt sätta sig in i ett passande träningsupplägg. Efter det rullade nästa transport in med Christina och Zangtippa som tränade mycket galoppövningar och lydnad på hinder idag, bra pass. Sen hjälpte Elin mig med de sista hästarna. Imorgon är det privat träningar på morgonen innan jag sitter upp i sadeln.

Bilder på Emma av Isabella: 

Länktips

Lite länktips

Bra dressyrtips, blir glad när jag hittar lite att referera till. Ibland känner jag att jag använder mig av tips när jag rider, som jag gjort i flera år, fast jag glömt vem som förklarat det för mig, jag saknar referens. Jag vill alltid kunna referera och förklara varför, jag ser det inte som en styrka att verka självlärd, ingen mening att uppfinna hjulet på nytt. Här kommer några guldkorn fram:

http://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/langehanenberg-hasten-ska-inte-bli-trott.htm

Om ni klarar av en hästblogg som är rakt på, rå, grotesk och med mycket humor och ironi så gå in på: http://www.nattstad.se/tourettes

Ibland kommer Arnold med bra ideer. http://arnoldassarsson.se/ 

Och glöm inte att använda pilates bollen, för bålstabiliteten. Elin med HD stilen ;) 

Nino, stallets hund bland hästarna

Nino 2009 som fölunge, i mitt knä.

2014, i Ninos knä.

Både Nino och brorsan, Fibbe, älskar att bli kliade på magen, som en hund.

Han låg i mitt knä tills han var tre och jag kliade honom på magen och han skulle rulla över mig, nu sitter jag i hans knä istället, lite tryggare.



Nino lösgalopperar Mars 2014