• Nino, hoppade felfritt idag på tävlingen, blir alltid så glad av att rida honom, han är alltid på samma humör, topp! Han leker hela tiden och är ganska valpig, men hoppa kan han. Resten löser sig med åldern och mer träning. Nino uppskattade nog mer Gangnam style och Swedish house maffia låtarna från högtalarna än vad Ebba gjorde. Skämt och sido upptempo musik som är tillverkad för att öka hjärtrytmen är kul på dansgolven och kanske vid omhoppning.
Ebba strök jag efter framhoppningen, stackaren var jätte spänd, hoppade det jag styrde på men så skärrad av alla mötande hästar som hoppade mot henne att hon säkert skrämde några hon med. Pga att det var så som jag trodde i inlägget innan tävlingen.
Jag hatar att vara den som säger det som alla pratar om på tävlingen. Vill inte vara gnällig men inga nyheter direkt.
Utdrag ur TR III Hoppning:
Det är ju så att vi föder upp känsligare hästar nu än för 30 år sedan, vi vill ha dem sådana för att de ska klara de stegrande kraven och konkurrensen inom sporten men då kräver de lite mer tålamod i unga år än de tyngre hästarna vi födde upp förr.
Tänkte även på, igen, att andra litar mer på mina hästar än vad jag gör själv. Går precis bakom dem med eller utan barnvagnar och kryckor. Jag litar inte på dem på det sättet. De är flyktdjur även om vi tämjt dem.
Dagens hiss till de hjälpsamma funktionärer och ryttarkollegor som hjälpte till när Ebba inte ville stanna på lastbilen. Nino, One of a kind och hiss till Amandas tålamod. Diss till framhoppningar som inte fungerar i praktiken och diss till mitt gnäll.
Imorgon är en ny dag. Sov gott!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar